Jag har haft den stora äran att få bilder från duktiga Malin Larsson som tagit superfina bilder på mig & Orlandia från vårt senaste besök på Anna Lindh's clinic som var i helgen! :-)

 

Tänker att jag postar dem direkt här. Det är ju så galet roligt att se skillnaden om ett par månader tänker jag. Och hoppas förstås!

 

Igår blev det en riktig häst-dag. Först var jag med Andy och hjälpte till att fixa stall och hästar vid lunch, sedan var jag hemma några timmar och fixade vårt eget stall samt tränade med Ollis och tillslut åkte jag tillbaka till Anna för att träna Heroe på kvällskvisten. För att göra saken klar så hjälper jag och min syster till i samma stall men med olika hästar.

 

Orlandia har känts så galet fin sista tiden och det har verkligen hänt något med hennes kropp och förmodligen med mig med... ( Läs. förmodligen bara berott på att jag ändrat mig... )

Men i varje fall. Jag fick ett infall och valde att testa lägga på henne sadel under det passet. Det gjorde jag för att jag ville se om jag märkte någon skillnad i hennes rörelsemönster och om jag upplevde något motstånd i det vi vanligtvis övar på vid ett vanligt GW pass. Orlandia har alltså inte haft någon sadel eller träns på sig på säkert 1,5 år nu. Så det är sådant där man inte kan ta för vana längre...

Var galet nervös eftersom jag vet om hennes problem och eftersom de främst sitter i ryggen så säger det ju ganska mycket om bara sadeln ger ett motstånd i kroppen lix. MEN, jag upplevde faktiskt ingen skillnad. Jag tyckte nästan den hjälpte till snarare, detta märkte jag i longeringen där hon valde en lägre arbetsform av sig själv utan inverkan från mig men där hon ändå vidhöll bra balans i hela kroppen och bra sökning framåt. Det kändes väldigt positivt. Jag avsutade passet med att checka av henne i stillastående position.

 

Detta är något jag inte alls lekt mycket med. Dels för att jag varit feg och för att jag inte känt att jag har någon direkt koll på vad jag vill åstadkomma. Men häftigt nog så ramlar en del pusselbitar bara ner av sig självt genom annat typ av jobb. Den här pusselbiten var just en sån, jag kunde enkelt ställa om henne i nacke och böjning åt båda hållen. Hon kändes så mjuk och avslappnad, hon var väldigt enkelt att flytta bogarna på och jag lyckades även få rekationer i höfterna, vilket jag absolut inte trodde att jag skulle få. Det var långt ifrån perfekt men jag är så nöjd eftersom vi inte tränat på detta överhuvudtaget! Det var även första gången jag bett henne back in där hon faktiskt valde att släppa ner det genom bakbenen hela vägen utan att sätta stopp längre upp som hon vanligtvis gör. Så jag tror att vi är något på spåren!

Jag har även börjat leka lite lätt med tramp ute. Där får jag en lite kvickare energi som jag tror behövs nu i början för att få igång att hon börjar trampa. Alltså jag blir helt rörd hur ambitiös den här hästen är när hon får rätt förutsättningar och förstår vad jag menar. Hon är så sjukt cool och jag tror hon kommer bli så häftig i framtiden! 

 

Tills dess är jag beredd att ta den tiden hennes kropp kräver men det känns som det rasslat på i en jäkla fart helt plötsligt och saker som inte fungerat förut bara sitter nu. Det känns fantastiskt motiverande!

 

Här kommer lite bilder från helgen! =)

 

 

 

                                                                 <3